Fonofobi och misofoni: Vad är det och hur hanterar man det?

Besvärar vissa ljud dig eller känner du någon med den typen av problem? Att irritera sig för vissa ljud är egentligen inte ett hörselproblem. Fonofoni och misofoni är istället psykologiska störningar, som kan bli en stor begränsning för en person. Rädslan, den överdrivna försvarsreaktionen eller retligheten, när någon framkallar ljud, som uppfattas som otrevliga, är inget normalt förhållningssätt. Sjukdomen kan orsaka vredesutbrott, panikattacker och nervsammanbrott. Vill du veta mer exakt vad fonofobi och misofoni är? Då läser du vidare för att få veta mer om symptom och behandling av den här sjukdomen.

Vad är misofoni?

Begreppet ”miso” är ursprungligen grekiskt och betyder hat eller motvilja, och det grekiska ”foni” betyder ljud. Misofoni refererar därmed till motvilja mot vissa ljud, som droppandet från en vattenkran, de vanliga ljuden när man skriver på ett tangentbord eller tuggande på tuggummi. Förutom andra situationer kan detta lösa ut kraftiga vredesutbrott.

Misofoni är även känt som ”selektivt ljudkänsligt syndrom” och är ett neurologiskt problem där ljudintryck förväxlas med andra stimuli i det centrala nervsystemet. En person med misofoni kan inte ignorera irrelevanta ljud och koncentrerar sig på den obehagliga situationen, som då leder till att lättretlighet uppstår.

Även om sådana missöden gäller föga iögonfallande ljud så orsakar det allvarliga problem mellan människor. Eftersom ljudet är ytterst plågsamt för den berörda personen kan han eller hon göra angrepp mot den som orsakat ljudet. Därför stannar många med misofoni helst hemma så ofta som det går.

Reaktionen på obehagliga ljud kan beroende på graden av misofoni variera mellan lätt, medel eller svår. Här kan du läsa om huvudsymptomen för störningen:

överdriven reaktion på vanliga ljud

• förtvivlade försök att lämna den obekväma platsen

• oproportionerlig lättretlighet

• dåligt humör

• vredesutbrott

• förolämpningar mot den som orsakat ljudet

Vad är fonofobi?

Den här störningen bekräftas genom den rädsla eller de vredesutbrott som speciella ljud utlöser  – vid extrema fall av misofoni talar man även om fonofobi. I en sådan situation kan den berörda få ett nervsammanbrott, svettas kraftigt eller råka ut för att hjärtat rusar, exempelvis av ljud från bestick på en tallrik.

I den här kategorin hamnar även starka ljud från tutor, larm, sirener, fyrverkeri och trafikbuller i stora städer. Här hittar du några tecken på fonofobi:

• panikattacker

• nervsammanbrott

• ökad puls

• överdrivna svettningar

• stress

• illamående

• yrsel

• oförklarlig kroppssmärta

• svimningsanfall

Hur kan sjukdomen behandlas?

Retlighet kan även vara följden av en hörselförlust, men misofoni och fonofobi är inga sjukdomar som kan behandlas via örat. Trots det måste öron-näsa-hals-läkaren träda in i de här fallen, eftersom man inom ramen för behandlingen kan få tillvänjningsterapi för ljud eller tinnitus.

Irritationen för dagliga ljud skapar en irrationell rädsla. En effektiv behandling är genom ett multidisciplinärt tillvägagångssätt, vilket kan erbjudas av ett team bestående av logopeder, psykiatriker och psykoterapeuter. Det finns inget bot mot den här sjukdomen, men en lämplig behandling kan underlätta att hantera sjukdomen för den som är berörd och därmed få och behålla en bra livskvalitet.

Misofobi och fonofobi är störningar som orsakar irritation över ljud, men som tidigare nämnts inget hörselproblem. Icke desto mindre är det absolut nödvändigt att man vid första identifieringen av symptom tar hjälp av specialister, vilka kan bedöma fallet och påbörja en lämplig behandling. På så sätt kan berörda personer få rädslan under kontroll och leva ett sunt liv.