Mån-tors 8:30-16:00, Fre 8:30-14:00 010-331 96 00

Ett hörseltest som utförs av en audionom omfattar en rad undersökningar som visar om du har hörselnedsättning eller inte. Hörseltestets resultat visas i form av ett audiogram.

Vad är ett audiogram?

Audionomen kan med hjälp av audiogrammet bl.a. se om du har hörselnedsättning och bedöma hörselnedsättningens grad och utseende. Audionomen förklarar sedan audiogrammets resultat.
 
Audiogrammet visar din hörsel och vad du kan uppfatta vid olika frekvenser (hörtröskel). Hörtröskeln visar när du hör ett visst ljud. En hörtröskel anses vara inom normalområdet mellan -10 och 25 dB. I medelvärde har normalt hörande ungdomar ett värde på 0 dB.

Hur skapas ett audiogram?

Ett audiogram skapas med hjälp av en audiometer vid ett professionellt hörseltest. Audionomen spelar upp ljud som du får lyssna till via hörlurar. De olika ljuden är först mycket tysta och ökar sedan i volym. Denna mätning görs i på höger och vänster öra var för sig. Det tystaste ljudet som personen hör för varje frekvens markeras. Denna kombination av frekvens och intensitet kallas för hörtröskel. Ditt audiogram är en avbildning av vad du kan uppfatta. Det visar hur mycket din hörförmåga avviker från normalområdet och kan ge en indikation på orsaken för hörselnedsättningen.
Den kan förekomma i olika former och nivåer. Man skiljer mellan tre huvudtyper för hörselnedsättning, beroende på var i örat den sitter:
  • Sensorineural hörselnedsättning
  • Konduktiv hörselnedsättning
  • Kombinerad hörselnedsättning

Tonaudiometrin följs ibland av talaudiometri (taluppfattningstest). Här kontrollerar man om taluppfattningen påverkas av hörselnedsättningen.

En audionom kan fastställa om du har en hörselnedsättning och vilka kompenseringsmöjligheter det finns.

Observera: Ett hörseltest online kan aldrig ersätta en professionell hörselkontroll. Du behöver även besöka oss och göra ett hörseltest hos en av våra audionomer.

Utvärdering av hörtest: Hur läser man ett audiogram?

Ett audiogram har två axlar. Den vertikala axeln visar ljudstyrka och intensitet , uppmätt i decibel (dB HL). Ljudet är starkare ju längre ner på skalan man ligger. Svagaste ljud (-10 dB HL) ligger vid toppen av axeln. Markeringen anger nivån där personen precis kan uppfatta detta ljud.
 
Den horisontella axeln visar ljudfrekvens och höjd, uppmätt i Hertz (Hz). Ju längre till höger på axeln, desto högre frekvens. Det är ungefär som på ett piano: ju mer till höger tangenten finns, desto ljusare är ljudet. Ett normalt samtal har en frekvens mellan 500 Hz och 3 000 Hz.
Resultaten i ett audiogram markeras med röda cirklar för höger öra och blå kryss för vänster öra vid ett hörseltest. Hörtröskeln för varje öra går att läsa av genom att förbinda dessa markeringar med linjer. Det är möjligt att resultaten för öronen är olika.
 
Allmänt gäller: Ju längre under normalområdet som hörselkurvan ligger, desto större är hörselnedsättningen.

Vad är decibel?

Ljudnivån mäts med decibel hörselnivå (dB HL) och decibelskala. Decibelskalan är en logaritmisk skala där dubbelt ljudtryck motsvarar en tilltagande nivå på 6 dB. Decibel är inte ett fast värde som Volt eller meter. Ett dB-värde beror på respektive innehåll och tillägget hörselnivå varierar mellan olika frekvenser. Decibel används inte bara för mätning av ljudnivåer utan också för antennteknik och radarmetrologi.

Här ett par exempel på olika volym, uppmätt i decibel:

  • 180 dB: Raketstart
  • 140 dB: Jetflygplan
  • 120 dB: Rockband
  • 110 dB: Åska
  • 90 dB: Stadstrafik
  • 80 dB: Radio med hög volym
  • 60 dB: Normalt samtal
  • 30 dB: Viska
  • 0 dB: det finaste ljudet det mänskliga örat kan höra

Vad är frekvenser?

Tonfrekvens är antal svängningar i en ljudvåg per sekund. Enheten kallas Hertz (Hz). Ju högre värde, desto ljusare tonfrekvens. Svängningar mellan 20 och 20 000 Hertz uppfattas som ljud av en normalhörande person. Ett ljusare ljud kan t.ex. vara fågelkvitter. Mörka ljud är t.ex. åska på avstånd eller toner från en basgitarr.
 
Vid en hörselnedsättning för ljusa ljud, hör personen till att börja med bara de högre frekvenserna sämre. Det är bl. a. sje-ljud (-s-, -f- eller –sch-) och konsonanter. Personen i fråga hör även sämre vid ljud i högre frekvenser, t.ex. dörrklockan, en ringande telefon eller småbarnsröster. Ju mer hörselnedsättningen fortskrider, desto fler nivåer och frekvenser påverkas.

Ytterligare teman

Behöver jag hörapparat?
Hur går ett hörseltest till?
Denna webbplats eller applikation använder cookies. För mer information om cookies, vänligen se vår cookie-policy. För allmän information om cookies, vänligen se www.allaboutcookies.org.