Översikt:

Hur mäter vi ljudstryrka?

Måttet för ljudstyrka är ljudnivå och måttenheten decibel.

Alla ljud som vi hör är egentligen bara lufttryckssvängningar som träffar vår trumhinna. Först när de förs vidare till vår hjärna så omvandlas de till information. Beroende på med vilken energi svängningen (ljudet) träffar trumhinnan så hör vi antingen tyst eller högt. Ju mer energi en ton har, desto högre verkar den för oss. Så att ljudstyrkan också kan mätas använder vi oss av enheten decibel – förkortat dB.

Den lägsta förnimbara ljudstyrkan, alltså den tystaste Man sitter på soffan med headset på och lyssnar på musiktonen som människan kan höra, ligger vid 0 decibel. Ljudstyrka omkring 50 dB är behaglig för oss, däremot omkring 100 dB nås obehaglighetströskeln och vid omkring 120 dB smärtgränsen. Viktigt att förstå är att 100 dB inte är dubbelt så högt som 50 dB. Varseblivningen av ljudstyrka är alltid subjektiv och beror på den egna hörförmågan, men som grund säger man att en ökning med 10 dB motsvarar en fördubbling av den ljudstyrka som man känner. Därmed är känslan att 60 dB känns dubbelt så högt som 50 dB.

I bullriga miljöer är det alltså viktigt att skydda hörseln för att minimera bullerfaktorn som kan orsaka en hörselnedsättning. Genom olika öronskyddsprodukter, som t.ex. öronpluggar för musikälskare, filtreras endast de skadliga frekvenserna bort.

Vad är decibelskalan?

Infografik över vilka ljud som har vilka decibel, till exempel hur högt är ljudet av ett vattenfall?Mätning av ljudnivån är komplex och kräver komplicerade beräkningar. För att mätningen skulle vara någorlunda greppbar för oss att göra, infördes därför decibelskalan. Den tittar på den mänskliga hörselns egenheter på låg ljudnivå som skiljer sig kraftigt från varandra. I det höga decibelområdet kan däremot inte ens stora ljudnivåskillnader uppfattas så noga. Med hjälp av olika filter försvagas eller regleras däremot särskilt djupa eller höga frekvenser i förhållande till vår känslighet. Det angivna värdet i skalan motsvarar därför framför allt vår känslighet och görs mätbar. Uppgiften för dB-värdet sker oftast i dB (A) – där A står för användningen av A-filter, som står för den så kallade värderingskurva A för ljudnivån.

Värdet i decibel är alltså endast vid första blicken linjärt, vilket betyder att 120 dB ser ut att vara dubbelt så högt som 60 dB. Det är emellertid inte så det är, eftersom decibelskalan är logaritmiskt uppbyggd. För mätvärdet betyder det att en cirkelsåg inte är dubbelt så högljudd som ett normalt samtal, utan att den relativa ljudnivån är till och med 1000 gånger högre.

Förutom den här så kallade dB(A)-skalan för bullermätning, finns det också en dB(HL)-skala, som öron-näsa-hals-läkare använder för att fastställa en dövhet.

Bläddrande blad i vinden, en mygga eller en modern dator kommer redan de upp i 10 dB. Viskningar ligger på omkring 30 dB, ett normalt samtal ligger redan det på 60 dB. En högt skrikande baby kan, precis som en motorcykel, komma upp i omkring 80 dB. Den som gärna går på diskotek utsätter sig för samma bullernivå (upp till 110 dB) som en tryckluftsborr eller en cirkelsåg skapar. Vid omkring 130 dB – alltså örats smärttröskel – ligger larmet från ett jetplan. Extremt högt och skadligt är örfilar eller nyårssmällare i omedelbar närhet av öronen: De kommer upp i ett dB-värde på upp till 180. Avståndet mellan ljudkällan och örat påverkar naturligtvis också hur starkt vi uppfattar ljudet, alltså hur störande vi upplever larmet.

Larmbelastning för örat

Människor ser fyrverkerier lysa upp himlen.
Alla har någon gång reflexmässigt hållt för öronen – kanske på grund av en siren eller ett fyrverkeri. Den här skyddsmekanismen är oerhört förnuftig, eftersom redan låg larmbelastning kan skada hörseln på lång sikt och det kan dessutom påverka hela kroppen:
  • Från 40 dB: Lär- och koncentrationsstörningar är möjliga
  • Från 60 dB: Hörselskador efter längre tids påverkan är möjliga
  • Från 65 dB: 20 % förhöjd risk för hjärt-kärl-sjukdomar vid längre tids påverkan
  • Från 85 dB: Skadligt område, framförallt på bullriga arbetsplatser
  • Från 120 dB: Hörselskador möjliga redan efter kort påverkan

Vem är i riskzonen?

Framför allt människor som på grund av sitt yrke dagligen utsätts för en bestämd bullernivå riskerar att förr eller senare få en hörselnedsättning. Kontinuerligt buller från borrmaskiner, motorsågar, flygplan eller även musik förekommer hos många yrkesgrupper. På så sätt är skogsarbetare, vägbyggare och de som arbetar på byggen och i fabriker även de i riskzonen, tillsammans med yrkesmusiker i orkesterdiken eller DJ:s som regelbundet arbetar på diskotek.

Våra tips om öronskydd:

Skydda dina öron mot för mycket och för högt buller:
  • Reglera ljudnivån till ett minimum när du lyssnar på musik i hörlurar
  • Håll så långt avstånd som möjligt till bullerkällor
  • Håll för öronen om du upplever ett ljud som störande
  • Använd öronproppar om du utsätts för en hög ljudnivå under en längre tid – till exempel vid konserter eller disko-besök
  • Gör regelbundet ett hörseltest för att om möjligt upptäcka en hörselnedsättning för att kunna behandla den i tid