Morbus Menière

Har du hört talas om Morbus Ménière? Vi förklarar här vad som kännetecknar den sjukdomen och hur den kan behandlas.

Sjukdomsbild & symptom

Morbus Ménière är en sjukdom där vätsketrycket i innerörat är stört. Här måste man veta att innerörat består av hörselbenen och hörorgan (öronsnäckan). Dessa båda organ förfogar över båggångar som är fyllda med vätska. Vid ett ménière-anfall är båggången i öronsnäckan överfylld och orsakar stora problem för innerörat. De klassiska tre symptomen för ménière-sjukdom är:

• kraftig rotatorisk yrsel som varar från några minuter upp till flera timmar

• hörselnedsättning (framför allt i området för djupa toner och oftas endast på ena sidan)

• tinnitus

Sjukdomen har emellertid ytterligare biverkningar, som till exempel:

• Örontryck

• Illamående och kräkningar

• Svettningar

• Ögondarrningar (Nystagmus)

Morbus Ménière uppträder vanligen mellan det 20:e och 50:e levnadsåret och som regel bara i ett öra. Vid en långvarig sjukdom stiger emellertid sannolikheten att även det andra örat insjuknar. Genom den ofta långvariga rotatoriska yrseln blir många patienter illamående som kan leda till kräkningar.

Medvetenheten är under anfallen opåverkad. Detta skapar ibland rädslor hos ménière-patienter. De som är sjuka är rädda för ett nytt anfall och känner sig därmed stressade. Den psykiska komponenten i ménière-sjukdomen ska alltså inte förringas. Det kan gå dagar, veckor, månader eller till och med år mellan anfallen. Positivt är att antalet yrselanfall oftas avtar under sjukdomsförloppet.

Orsaker

De exakta orsakerna är inte kända, men det finns olika teorier. En möjlig orsak kan till exempel vara en skada i Reissners membran, ett tunt cellmembran inne i öronsnäckan i innerörat. Skadas det membranet så tränger vätska (kaliumfattig perilymph) ut och ökar trycket i öronsnäckan på det öra som är påverkat. Andra orsaker kan vara virusinfektioner, som framkallar en inflammation i innerörat.

Låt en öron-näsa-hals-läkare undersöka dig, eftersom yrsel, tinnitus och en hörselnedsättning också kan uppstå av andra orsaker och inte alltid går att koppla ihop med ett ménière-anfall.

Diagnos

Om du tycker att symptomen känns bekanta bör du skyndsamt söka en öron-näsa-hals-läkare. För att kunna diagnostisera Ménières sjukdom och fastställa möjliga orsaker gör han eller hon olika tester. Läkaren undersöker till exempel öronspegeln och genomför hörseltest på båda öronen för att kunna fastställa om hörförmågan på den påverkades dåliga sida avviker från den friska sidan. Eftersom även yrsel räknas till de typiska symptomen, undersöker och testar öron-näsa-hals-läkaren även patientens balansorgan och ögon.

För att fastställa om ménière-attackens orsak kanske ligger i andra sjukdomar går man även igenom patientens sjukdomshistorik.

Hörselnedsättning vid morbus menière

Hörselnedsättning hör till huvudsymptomen för Morbus ménière. I de flesta fallen handlar det om en ensidig hörselnedsättning. Till en början uppträder hörselnedsättningen oftast bara under anfallet och försvinner därefter igen. Ofta kan det efter en längre sjukdom leda till en permanent kraftig ljudkänslighetsstörning. Den för Morbus ménière typiska hörselnedsättningen påverkar framför allt de dova tonerna, vilket gör chansen till en bra hörsel mindre och mindre. Om du själv har intrycket att du lider av en hörselförlust så ska du ta kontakt med en öron-näsa-hals-läkare.

Behandling

Morbus ménière är enligt dagens läge som obotlig. Det är ännu inte klarlagt exakt vad det är som orsakar sjukdomen. Symptomen kan emellertid bekämpas med läkemedel och/eller operation. Man skiljer här mellan åtgärder som ska förebygga framtida anfall och den akuta behandlingen under ett anfall. För behandling av yrsel används speciella mediciner, så kallade antivertiginosa. Eftersom yrsel ofta orsakar kraftigt illamående, ger man ménière-sjuka även medel mot illamående.

Om någon lider av en mycket utpräglad form av Morbus Ménière, och har många yrselanfall, används andra metoder.

Ett kan vara att genom medicin (gentamycin) stänga av balansorganen, varvid yrselanfallen kan upphöra. Patientens hörförmåga kan emellertid försämras genom detta.

Operativt finns det även behandlingsmöjligheter. I vissa fall skär man genom ett operativt ingrepp exempelvis genom balansnerven (neurektomi), så att yrseln inte längre kan uppkomma. En annan behandlingsmetod kan vara saccotomi, där en tryckavlastning skapas genom en mycket liten öppning i en del av innerörat.

Hur kan berörda hantera sjukdomen?

Eftersom orsaken till ménière inte är helt klarlagd, finns det tyvärr inte heller några enhetliga åtgärder för att förebygga eller ge terapi för sjukdomen. Man måste lära sig mycket mer om hur sjukdomen ska hanteras. Många ménière-berörda är av uppfattningen, att

• balansträning

• rörelse

• och avslappning

hjälper dem, även om det inte finns några vetenskapliga bevis för detta.

I vilket fall kan en sund livsstil inte skada när sjukdomen har fastställts. Man rekommenderar till exempel att:

• avstå från nikotin

• äta en natriumfattig och kaliumrik kost

• undvika stress

Om du har fastställt symptom som rotatorisk yrsel och hörselnedsättning rekommenderar vi att du vänder dig till en öron-näsa-hals-läkare.